Ljusnarsbergs kommun
Ljusnarsbergs kommun

Krönika: Dagens teknik - gruvdriftens framtid?

Av Bengt Ljung.

Kan ny global teknikutveckling återigen sätta Kaveltorps gruvor på kartan?

När jag för ett par månader sedan kontaktades av kommunens näringslivsutvecklare Mikael Haapala bad han mig medverka i en serie krönikor för publicering på kommunens hemsida, blev jag både glad och kanske lite undrande: ”Vad kan jag skriva i en krönika som kan tillföra och främja kommunens tillväxt och utveckling"?

Bakgrunden är ganska enkel. För mer än 5 år sedan presenterades och utnämndes jag tillsammans med 13 andra gamla och nygamla Kopparbergare som Ljusnarsbergs ambassadörer. Jag tror att de flesta av oss både blev stolta och förvånade över denna uppgift. Var och en av oss ambassadörer hade en mycket varierande bakgrund och arbetslivserfarenhet. Vissa av oss var klart seniora och andra unga med många år framför sig i det kommande yrkeslivet och inom sina gebit. Den samlade erfarenheten var dock mycket stor och helt klart imponerande.

Min personliga fråga var som jag sa ovan i vilken roll kan jag personligen eller genom att samarbeta med andra Ljusnarsbergare utveckla tankar och idéer för att utveckla vår kära gamla kommun. Någon egentlig ”mission” eller uppdrag för vår roll tror jag inte ställdes utan jag förstår nu att det i mångt och mycket är upp till vara och en av oss att utveckla rollen men framför allt i samklang med kommunens egna målsättningar. Till gagn och glädje för kommunen.

Efter att bott utanför Ljusnarsberg i mer än 50 år är det trots allt lätt att tänka tillbaka på sin egen uppväxt tid med folkskola och realskola som det hette på den tiden. För min personliga del handlade nästan allting om idrott. Fotboll på somrarna och ishockey samt pingis på vintrarna.

Min första tanke att skriva om i denna krönika var om utvecklingen av de olika sporterna. Hur kan det komma sig att man idag knappt ser enda rubrik om någon framstående idrottare från kommunen. Lokalt hade i stort sett varje samhälle i kommunen en mycket aktiv idrottsrörelse. Det fanns pojklag, skollag, juniorlag och representationslag från Bångbro, Ställdalen, Ställberg, Högforsbruk samt och också från Yxsjöberg och inte förglömma tätorten Kopparberg. Enorma drabbningar på alla nivåer och en härlig ”arvfiendskap” mellan samhällena. Min omedelbara fråga är: hur fungerar idrotten idag i Ljusnarsberg? Kanske ett ämne att ytterligare ventilera och utveckla.

Bilden ovan: Kopparberg 1910

Kopparberg/ Ljusnarsberg en gammal gruvbyggd

Det är snart 500 år sedan som eller 1620-talet kom en finländare vid namn Henrik till Ljusnarsberg efter fått reda på att man sett ”kopparstreck” som tydde på kopparmalm i området. Fiskare och jägare hade också redan i början på 1600-talet sett liknande ”kopparstreck” och troligtvis var det redan då känt att kopparbrytning skett i Falu gruva sedan 1000-talet. Det sägs att Falu gruva startade redan 1080 och sedan i drift in på 1990 talet. Tala om uthållig verksamhet.

Vad gäller Kopparberg började man redan 1627 att anlägga den första koppar-hyttan i Krokfors eller med andra ord nära nuvarande järnvägsstation. Alla vi 40-talister kommer säkert ihåg den stora bygganden byggd av slagg sten liksom den höga skorstenen som fälldes på 50-talet. Anläggningen finansierades av Louis De Geer, ett känt namn i uppbyggandet av bergverksamheten i Mellan-Sverige på 1600 talet.

Kopparmalmen kom troligtvis kom från en vågbod i Lindesberg-Guldsmedshyttan och senare till Krokfors eller en våg som låg vid gruvstugan. Vilka transporter med hästforor och sjötransporter. Produktionen av koppar finns väl beskrivet och i hela Ljusnarsberg fanns ca 70 bergsmän i Ljusnarsberg

Produktionen av koppar var ganska betydande och mellan 1633 till 1640 producerades 293 ton s.k. ”garkoppar” d.v.s. ren koppar eller ca 42 ton koppar per år i genomsnitt. Ända fram till 1905 framställdes 11 700 ton koppar eller 3,7 % av hela landets produktion. Inte helt illa.

Bilden ovan: Kopparberg 1910

Kopparberg idag

När man idag besöker Kopparberg/Ljusnarsberg möts man överallt av alla underbara byggnader eller andra historiska minnesmärken med anor från 16-1700 talen och en svunnen tid. Här kan ju ana hur viktig gruvindustrin kopplad med ”support-industrin” , verkstäder, massor av affärer och ett levande samhälle med skolor etc. Man ser fortfarande kvarlevor och minnesmärken från tex hjulhuset samt rester av konstgången som mekaniskt drev såväl pumpar som uppfordringen i Ljusnarbergsgruvan. Denna konstgång var igång ända in i början av 1900-talet. Min mamma Karin som bodde i Lerbo, i närheten av Ljusnarsbergsgruvan, kom väl ihåg gnisslet och ljudet från konstgången.

Idag finns ingen gruvindustri i vår kommun som på 60-talet säkert hade mer än 10 stora och viktiga gruvor i full drift och sysselsatte säkert 1000-talet anställda och all indirekta tjänsteföretag.

Det är min övertygelse att gruvorna inte slogs igen på grund av brist på malm. Däremot var malmpriserna låga och lönsamheten inte tillfredställande för ägarna. På slutet av 80-talet satt jag in en panel som representant för Atlas Copco på Hindersmässan tillsammans med bl.a. Björn Wahlström då chef för bl.a. SSAB och involverad i många stora projekt i Sverige. När jag idag av en händelse läste tidningskommentarerna från paneldebatten hade jag uttryckt mig följande: ”Det är ingen djävlar anamma i industrin inklusive stat och kommun”!

Kanske var det så men hur ser situationen ut idag? Kaveltorp och Ljusnarsbergsgruvan stängdes så sent som på 1970-80 talet och jag är övertygad att malmen inte är slut. Malm är som kanske inte vet ett ekonomiskt grepp och kopplat till världsmarknadspriserna och helt krasst kanske man kan anta att det var olönsamt för 30-40 år sedan nu med stor säkerhet kan vara lönsamt idag. Ett strålande exempel är Lovisagruvan som är en av Sveriges lönsammaste gruva med brytning av zink och bly.

Lovisa som ligger cirka 20 km söder om Kopparberg och faktum är att den geologiska strukturen mycket väl hänger samman i riktning norrut.

Varför inte starta prospektering i Kaveltorp?

När jag 2007 grundade bolaget Botnia Exploration var det mi absoluta ambition att starta prospektering i Bergslagsområdet eller framför allt i Ljusnarsberg. Vid det tillfället var det något av en ”BOOM” i Sverige och det prospekterades överallt. Att finna ett område tillgängligt visade sig vara helt omöjligt och jag hade täta kontakter med Stefan Sädbom på Bergskraft då lokaliserat vis Stora Gården; ett annat härligt minnesmärke från gammal bergshantering.

Botnias huvudintresse drogs sig då snabbt norrut och Västerbotten och dess guldlinje blev vårt huvudområde. Utan att gå in mer i utvecklingen av Botnia kan väl noteras att bolaget sedan 2009 är noterat på Aktietorget med ett marknadsvärde närmare 300 mkr.

Botnia ligger nu i startgroparna för att söka miljötillstånd hos Mark -och Miljödomstolen i Umeå med målsättningen att starta gruvdrift under 2018.

Med modern teknologi inom såväl småskalig brytning och anrikningsteknologi ser vi en lönsam och framgångsrik gruvbrytning som en verklighet.

Jag har i dagarna ansökt om ett så kallat undersökningstillstånd i det forna gruvområdet Kaveltorp. När jag växte upp och bodde i Järnvägsparken kunde jag från vårt hus se minst 7 gruvlavar som då fortfarande stod kvar.

Mina tankar och frågor är:

”Varför inte med förenade krafter i Ljusnarsberg återigen med modern teknologi studera de geologiska förutsättningar som kan finnas för framtida gruvdrift i Kaveltorp till glädje för Ljusnarsberg med omnejd? Mitt hjärta känner mycket varmt för Bergsskolan i Filipstad där jag tog min examen 1966.V

Varför då inte söka samarbete med Bergsskolan i Filipstad med all den kompetens som finns där i form av EU certifierad geologisk expertis, forskningsresultat och pågående undersökning av Kaveltorps-liknande mineraliseringar runtom Kopparberg.

Med det alltmer ökande behovet av råvaror för en hållbar samhällsutveckling ligger Kaveltorp med alla sina olika metallsorter risigt bra till!” 

Bengt Ljung

Om krönikören

Bengt Ljung
Internationell företagare

Bengt föddes i Kopparberg 1941, Han sökte sitt första jobb 1967 och sen har det bara rullat på. Efter en lång internationell yrkeskarriär på stora, multinationella företag inom gruv-, stål- och energisektorn återvände han till Sverige 2001.

Sedan Bengt återkom till hemlandet har han startat flera företag. Som exempel kan nämnas Botnia Exploration som är ett projekteringsbolag för ädel- och basmetaller i Sverige och Norden. Med erfarenheter som mångårig företagsledare har Bengt en entusiasm som smittar och han får alltid sina medarbetare att göra sitt yttersta. Hans styrka är att snabbt kunna överblicka styrkor och svagheter i ett företag.

Bengt är en av flera ambassadörer för Ljusnarsbergs kommun.

Senast uppdaterad 2017-04-22

Prenumerera på nyheter från Ljusnarsbergs kommun

Ljusnarsbergs kommun

Ljusnarsbergs kommun
Gruvstugutorget 714 80 Kopparberg

Fax: 0580-71830

E-post: kommun@ljusnarsberg.se

Öppettider reception

(Telefon: 0580-805 10)

Måndag-fredag

Kl. 08.00-16.00
(lunchstängt mellan kl. 12.00-13-00)

Öppettider Polisen

Tisdagar kl. 09.00-15.00

Öppettider växel

(Telefon: 0580-805 00)

Måndag-torsdag
Kl. 08.00-16.30,
Fredag
08.00-16.00
Lunchstängt
12.00-13.00
Klämdag
10.00-12.00
Dag före helgdag
8.00-12.00